Månadsarkiv: september 2012

Mina kassetter (2): Sräck, skrik och skrän


Skräck, skrik och skrän

Super Ferro-kassett

Sida A: Skräck, skrik och skrän –
Ryslig rock och andra ruggigheter med Håkan Persson [sändes i P3 860902]

Det vore en rejäl underdrift att påstå att radioprogrammet Skräck, skrik och skrän betydde mycket för mig. Sanningen är snarare att det formade mig, det är en direkt orsak till att jag är den jag är i dag. Så stort intryck gjorde det på mig när det sändes. Lyckligtvis spelade jag in stora delar av programmet och är det någon kassett som är ett soundtrack till mitt liv så är det väl den här. Vilket är inte helt oproblematiskt eftersom det till viss del är helt sjuka grejer. När min kassett rasslar i gång är det något slags psychobillylåt som handlar om vampyrer vilken följs av en svensk klassiker: JOHN med Dom Dummaste från 1980. Att höra den låten som sextonåring i mitten av åttiotalet var en mycket märklig upplevelse, och texten står sig än i dag som ett underverk:

John hastar fram på skidorna.
Snön bländar hans syn.
Bakom en gran står en järndörr dold.
John sliter upp den.
Han går nerför en trappa.
Där nere står han i början av en tunnel.
I högkvarteret samtidigt:
”Har ni proverna?”

Även låtar som Törs du titta in i sal nummer 5? (av vem/vilka?) och en som heter typ I dag har jag gjort det (återkommer om exakt titel och upphov) etsade sig fast. Den sistnämnda fann jag förresten nyligen på en CD som följde med i en bok om svensk konst på åttiotalet. Det visade sig att låten innehöll ännu grövre partier än de jag lyckats fånga på min kassett. I övrigt: repliker från filmer som Apocalypse Now och Taxi Driver, Hitchcock som presenterar en mordsekvens, ljudet av tryckluftsborr (troligen Neubauten), Screamin’ Jay Hawkins, Napoleon XIV samt diverse vrål och skrik. Och icke att förglömma: Foetus med Sick Man. Sedan var det kört.

Sida B: Diverse

”Diverse skit” har jag skrivit på kassettbandet vilket indikerar att det varit en hel del som spelats in för att sedan spelats över. Och mycket riktigt kan man se att jag har strukit över orden ”Heavy Metal”. Visst, sidan börjar med ett par skitlåtar som det är obegripligt att jag över huvud taget spelat in, men sedan följer en upptagning av Arvid Tubas enda konsert i Umeå. En sådan rå och simpel kraft det fortfarande finns i den musiken. Efter den bleepes and blunders från Sveriges Radio.

Annonser

Mina kassetter (1): Hoffenreich och Christensen

”Vi kallade till presskonferens. Ingen kom. Utom råttorna.”

TDK-kassett.

A-sidan innehåller Min onkels smak för det osmakliga, Gunnar Bolins radioprogram om sin farfars kusin Ludwig Hoffenreich som sändes i juni 2007. Hoffenreich fungerade under några år som Wien-aktionisternas hovfotograf. Med inslag av blod, kön, inälvor, djurkadaver och nakna kroppar fungerade fyra extrema konstnärers verk som en välbehövlig ventil för Österrike under sextio- och sjuttiotalet. Bolin försöker komma underfund med hur hans till synes milde och pryde onkel kom i kontakt med Wien-aktionisterna och varför han fängslades så. Intervjuerna med Nitsch och Brus är enastående, men Hoffenreich förblir en gåta.

B-sidan på kassetten innehåller Inger Christensens inläsning av Sommerfugledalen; en hel diktsamling på fjorton minuter och tio sekunder. Det är från en repris av Lyrikmagasinet som verkar ha sänts 1992. Programmet börjar med uppmaningen att ladda kassettbandspelaren eftersom Christensens hypnotiska läsning blivit så efterfrågad. Och den tål verkligen hur många lyssningar som helst. Direkt efter Sommerfugledalen har jag själv spelat in en demo till den egna episka twangkompositionen Saint of Killers, som förtjänar en riktig inspelning. Men det får jag återkomma till.

Annonser